Svensk ordbok 2009, webbversion

tråck`la sig verb tråcklade tråcklat tråckl·ar●vanligen med partikel, t.ex.fram, igenom mödosamt ta sig fram ofta på ett knepigt el. lurigt sätt på något sätt lyckades han tråckla sig i­genom hemmaförsvarettråckla sig fram/igenom ngtsedan 1917Subst.:vbid1-896729tråcklande, vbid2-896729tråckling